Vandra i labyrinten

Vandringen i labyrinten kan förstås göras på olika sätt. Är du fem år kanske du tar till dig den annorlunda än om du är femton, femtiofem eller åttiofem. Det är du som bestämmer hur du vill närma dig den. Lekfullt eller eftertänksamt, nyfiket utforskande eller som ett sätt att finna stillhet, andakt och ro. Du kan tänka på vandringen i labyrinten som en fötternas bön eller som en meditativ rörelseövning där hela kroppen och alla sinnen får medverka.

Hur du än förhåller dig till labyrinten hoppas vi att den ska erbjuda dig glädje och välsignelse.

Om du vill göra en meditativ vandring genom labyrinten kan göra så här:

Läs först igenom den här texten och lägg sedan undan den så att du inte distraheras av den.

Ställ dig vid labyrintens ingång, där pilen finns. Samla dig en stund i stillhet. Blunda gärna. Känn efter. Vilken känsla uppfyller dig? Är du trött, orolig, glad, ledsen, tacksam, splittrad eller samlad? Kanske är det något helt annat ord som beskriver din känsla? Lyssna till dina egna andetag. Andas in vila – andas ut oro.

Om du vill kan du be en kort bön innan du börjar. Om du vill ha ett böneord att ta till kan Birgittas bön vara lämplig: ”Herre visa min din väg, och gör mig villig att vandra den”. Andra böner kan vara: ”Gud, öppna mig för din kärlek”, ”Styr mina steg in på fredens väg” eller varför inte ”Jag lägger mitt liv, med allt vad det rymmer, i dina händer.”

Tänk på vad du vill lämna ifrån dig hos Gud. Du kan bära det med dig in i labyrinten. Det kan vara något du vill lämna i Guds förvar, en börda du vill slippa, en bön för någon du älskar eller kanske en längtan. Ibland finns det vid labyrinten en korg med stenar. Då kan du ta en i handen som en påminnelse om det du bär med dig.

Ta ett första steg in i labyrinten och låt det följas av nästa. Gå långsamt och uppmärksamt, utan att stanna. Försök att vara i oavbruten långsam rörelse. Känn hur marken under dina fötter bär dig. Du är här. Du är en del av Guds skapelse och livets krafter omsluter dig. Föreställ dig universums oändlighet ovanför ditt huvud. Ditt liv är förbundet med det det himmelska, det heliga.

Lyssna till din kropp – vad har den att berätta för dig? Lyssna till verkligheten som omger dig. Blåser det eller är det stilla? Är det kyligt ute eller värmer solen? Faller regnet? Försök att vila i känslan som uppfyller dig, utan att försöka beskriva eller analysera den.

Om du kan låt tankarna stillna. Vila i stillheten. Kanske känner du att oro, funderingar och frågor tränger sig på. Kanske distraheras du av saker som händer omkring dig. Försök då att bara släppa taget om allt som distraherar. Låt det passera och fara förbi. I varje steg får du gå längre in i ditt eget hjärtas kammare och söka vila, stillhet och förnyat livsmod. Låt allt som finns i ditt inre och allt som finns omkring dig få ta plats i din förbön. Låt Guds nåd strömma genom dig. Om du vill kan du be med orden: ”I varje steg är Du”.

Koncentrera dig på att sätta den ena foten framför den andra och låt dem föra dig allt längre in mot labyrintens mitt. Försök att vara lika uppmärksam och närvarande i varje rörelse.

När du nått labyrintens centrum är du framme. Korset i mitten är pilgrimsmålet, det himmelska Jerusalem, mötesplatsen med Gud. Här är det värt att stanna en stund. Här kan du lägga ifrån dig det du burit med dig, din bön eller börda. Känns det bra kan du buga inför korset och göra korsets tecken över dig själv.

Om du vill kan du sedan ta samma väg tillbaka genom labyrinten – och så långsamt vända tillbaka till det ”vanliga”. Om du inte har så mycket tid kan du välja att vandra raka vägen ut ur labyrinten.

När du kommit ut kan du, om du vill, avsluta med att tacka Gud och be: ”Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden nu och alltid och i evigheters evighet. Amen” eller be med välsignelsens ord. Om du hellre vill uttrycka dig med kroppen än med ord kan du åter buga och göra korstecknet. Försök gärna formulera för dig själv vad du under vandringen fått ta emot som kan ge livsmod och kraft.

När du sedan går från labyrinten, försök då att bevara känslan av stillhet och frid inom dig.